Min 15 september

Idag på lunchen fanns det ingen plats ledig vid bordet jag brukar sitta, eller rättare sagt bland de jag brukar sitta med. Så jag satt mig vid ett annat bord där det också satt en tjej från socialen. Hon pratado om sitt jobb och jag höll på att börja gråta där vid bordet. Vad många tragiska livsöden de möter dagligen. Och sen ska de gå hem och koppla bort allt det. Hade jag aldrig fiixat! Jag hann heller inte längre än ut i bilen på eftermiddagen innan tårarna kom.

Kanske borde man ställa upp för ett av alla dessa barn som har det jobbigt hemma, med alkohol, droger, misshandel, brist på pengar eller brist på kärlek. Jag har inget som hindrar mig längre. Ska ge det en allvarlig funderare. Så ska ju Micke tycka att det känns bra också. Vet inte hur man pallar att se allt man eventuellt får se...

När jag hämtat Irma på förskolan åkte vi till Lisa och grabbarna. Jag är så glad att de flyttat tillbaka till stan. Drack te och barna plockade vinbär. Irma släppte knappt busken på hela tiden vi var där. Såg rätt rolig ut med vinbär i hela ansiktet:)

Mickes päron hjälpte oss med vedskjulet på kvällen. Farfar passade Irma och jag och farmor sågade brädor som ska bli golv. Blir rätt stort!

Till helgen är det Årjängsmâten! Ska bli kul när hela familjen samlas igen! Kanske man stöter på några kompisar hemifrån med:)